uppkavlat

Del 4: Central Division

Chicago Blackhawks
1. Patrick Kane
2. Jonathan Toews
3. Christobal Huet

Kommentar: Kane och Toews ska leda hockey- Chicagos hopp och förväntningar på sina axlar under en överskådlig framtid. De måste leverera varje kväll. Dave Tallons avsked som GM i Chicago föregicks av en hel hög av misstag, det största var att inte lyckas dumpa Christobal Huet och ha kvar Nikolaj Chabibulin i truppen. "Khabi" sticker till Edmonton för att hjälpa till att bygga upp ännu ett franschise på dekis. Huet måste hålla som 'etta' hela säsongen - jag har mina tvivel.

Columbus Blue Jackets
1. Rick Nash
2. Derrick Brassard
3. Steve Mason

Kommentar: Nash ÄR Blue Jackets - han måste bli jämnare i spelet dock. Lite för 'streakig' hittills för att vara en ledare, Nash tillsammans med Huselius bäddar för utsökt spel i cirka 50 omgångar och 30 beska framträdanden. Nash måste vara bra - konsekvent. Derrick Brassard fick en förkortat säsong under 08/09 men är Blue Jackets framtida förstacenter bredvid Nash - han kommer få chansen att lyckas. Steve Mason räddade Columbus i många matcher under fjolåret och behöcer göra det även i år. Columbus är inget stryklag längre det måste man komma ihåg och Mason fick god hjälp under säsongen och under sommaren har laget förstärkt, kan skrälla i ett slutspel (blir nog ingen final, men de kan gå djupt).
 
Detroit Red Wings
1. Niklas Lidström
2. Pavel Datsjuk
3. Valteri Filppula

Kommentar: Lidström var en 'no- brainer' att plocka ut, han är kapten och den bäste backen i världen. Sedan kan man diskutera vem som är bäst av Zetterberg och Datsjuk, båda är exeptionella tvåvägscentrar. Pavel hade dock en väldigt produktiv grundserie och får därför vara representerad på listan. Nummer tre på listan är ett wild- card. Filppula visade under slutspelet att han har stor potential och kommer att bli viktig för Detroits omtalade djup då Hudler fortsätter sin karriär i Ryssland. Filppula kan, med mer speltid och förtroende, komma att bli den som kan avlasta 'Zäta' och Datsjuk eller kanske till och med vara så bra att 'Zäta' och Datsjuk kan återförenas?

Nashville Predators
1. Pekka Rinne
2. Martin Erat
3. Shea Weber

Kommentar: Somliga anser att Rinne gjorde en bättre säsong än Mason (Blue Jackets) och var mer värd Calder- trophy. Han kommer i vilket fall som helst vara livsviktig i ett grått Nashville. Predators är inte alls så farliga man vill att ett rovdjur ska vara, väldigt trubbiga tänder. Erat kommer återigen att vara viktig för anfallet som har viss potential, men inte alls tillräckligt. Försvaret däremot är ungt och väldigt talangfullt, Weber får representera den spännade backuppsättning som finns i countryns huvudstad. Dan Hamhuis 26 år är det äldsta som kan frambringas - läge för att plocka in lite rutin? Inget slutspel i år heller - anfallet är alldeles för blekt. 

St. Louis Blues
1. Andy MacDonald
2. Paul Kariya
3. Erik Johnson

Kommentar: MacDonald ska leda anfallet tillsammans med Paul Kariya. MacDonald producerar när han är hel och saknas fortfarande i Anaheim. Kariya är en vandringsman, han är liksom Nikolaj Chabibulin, med när lag byggs om. Annars är ungdomligheten i Blues anmärkningsvärd. Därför blir spelare som Kariya, MacDonald och Tkachuk så viktiga. Erik Johnson, kanske den mest talangfulla av alla ungdomar i Blues, räknar alla med ska få sitt definitiva genombrott i år. Det finns så mycket ungdom i laget så det är omöjligt att veta var detta kommer sluta - ett nytt Chicago? Kanske inte i år.

NHL- ledningen godkände nylignen Jerry Riensdorf som potentiell ny ägare av Phoenix Coyotes. Riensdorf som vill behålla laget i Glendale. Dock är det säkert att så blir fallet, det finns en del problem som kan uppkomma:

1. Riensdorfs bud innebär ingen kontantinsats, utan bygger enbart på upplånade pengar. Detta förhindrar en affär, då en kontantinsats på $10 miljoner krävs. Detta har naturligtvis Jim Balsillie (som vill flytta laget till Kanada) uppmärksammat och har begärt att auktionsdatumet flyttas fram då det inte finns några kvalificerade bud på laget.

2. Riensdorf har tydligen förhandlat med staden Glendale om att området kring Jobing.com- arena ska bli ett nytt skattedistrikt och därigenom minska skattetrycket på organisationen och öka inkomsterna. Trots detta ska Riensdorf ha förhandlat till sig en 'out'- klausul, där Riensdorf får flytta laget om organisationen fortfarande går med förlust efter fem år.

3. Banken som står som långivare till Coyotes stödjer Jim Balsillie, då de ser det som enda möjligheten att få tillbaka alla deras $80 miljoner dollar.

4. Ännu ett bolag motsätter sig Riensdorf som ny ägare - AEG. AEG som sköter underhållet av Jobing.com arena och har även de stora fordringar på Coyotes. Om Riensdorf inte lyckas förhandla fram en lösning med AEG kommer Riensdorf få det svårt att köpa organisationen.

Kort och gott: Förutom Jim Balsillies bud är alla bud (nåja, alla två) på laget endast omstruktureringar av lån och krediter. Likt övertagandet av Manchester United för några år sedan innebär buden att organisationen blir än mer skuldtyngd. Jim Balsillie verkar, från min ståndpunkt, vara den bästa långsiktiga ägaren av laget. Det tycker nog inte fansen i Arizona dock. Själv vill jag gärna se ännu ett kanadensiskt lag i NHL och ännu ett Ontario- derby mellan Toronto och Hamilton.

Del 3: Southeast Division

Atlanta Thrashers
1. Ilja Kovaltjuk
2. Ilja Kovaltjuk
3. Zach Bogosian

Kommentar: Ilja får dra ett larvigt tungt lass i år också. Atlanta måste ha en av NHLs sämsta scouting- organisationer, Thrashers har under många år alltid haft tidiga val i draften men har valt relativt katastrofalt. Bogosian som valdes 2008 visade potential under fjolåret och kan visa sig vara ett bra val. Evander Kane valdes i år och måste få något år på sig innan han döms. Atlanta har luft till lönetaket och det är ingen hemlighet att Ilja vill ha en bra center bredvid sig, frågan är om ägarna har pengar att lägga ut, Atlanta är inte en klubb med överdrivna resurser a'la Toronto eller Rangers. Dock 14 miljoner till taket och det finns chans att trada till sig en center från lag som vill dumpa lön (Briere från Philadelphia kanske?).

Carolina Hurricanes
1. Eric Staal
2. Eric Cole
3. Cam Ward

Kommentar: Eric Staal är Carolinas affischnamn och han måste vara bra, punkt slut. Eric Cole däremot är med på listan för att han verkar göra Staal bra. När Eric Cole kom tillbaka från Oilers kom även Eric Staal tillbaka till 'gammalt' gott slag. Cam Ward, Hurricanes målvakt, har redan visat sig bra nog att ta laget till en Stanley Cup och han kan göra det igen. Carolina gjorde en överraskande bra slutspel i år, där man slog ut ett favorittippat Bruins, men åkte på en riktig nit mto Pittsburgh (4-0 i matcher).

Florida Panthers
1. Tomas Vokoun
2. Brian McCabe
3. Nathan Horton

Kommentar: Florida har en anfallsuppsättning som ser hyffsad ut, okej bredd på topp -6 forwards, men kanske för lite spets. Vokoun måste spela som han gjorde under förra säsongen, 92% av skottet räddade han och det är klart godkänt. Brian McCabe måste spela förstafiolen nu när Jay Bouwmeester lämnat Florida, kan McCabe hitta tillbaka till formen han hade i Toronto under 2003- 2007 så klarar han den offensiva rollen utmärkt - defensivt ett stort frågetecken kring McCabe. Nathan Horton får representera den unga anfallsuppsättningen som Florida besitter med David Booth, Michal Frolik och Stephen Weiss. Panthers han något att bygga vidare på.

Tampa Bay Lightning
1. Vincent LaCavalier
2. Martin St. Louis
3. Antero Nittymäki

Kommentar: LaCavalier och St. Louis har burit 'Bolts' på sina axlar med blandat resultat under åren, en Stanley Cup blev det innan lockouten slog igen NHL- portarna. När portarna öppnades igen och lagen fick leva under ett lönetak så skingrades Tampa Bays vinnarlag med vinden. Det började med att LaCavalier, St. Louis, Mike Richards och Dan Boyle gavs kontrakt som åt upp alldeles för stor del av budgeten och Tampa tappade djupet i laget. Nu är bara LaCavalier och St. Louis kvar och Tampa har åter fått lite bättre djup i laget. Sedan Khabibulin lämnade Tampa har de förgäves sökt efter en ny 'etta' mellan stolparna 'Honken' och Mike Smith har testats, Kolzig testades och Karri Rämö likaså. Ingen har övertygat. Nu hoppas man (nog förgäves) på Antero Nittymäki, som gjorde en fantastisk OS- turnering 2006 men har inte lyckats speciellt bra i 'Philly' sedan dess. Men till skillnad från förra året så ser Tampa ut att vara ett ganska balanserat lag 'Vinnys' lön på 10 miljoner dollar/säsong ställer jag mig frågande till, lite för stor hype kring honom enligt mig. Han har trots allt 'bara' ett poängsnitt över 1p/match två säsonger. 

Washington Capitals
1. Alexander Ovetjkin
2. Mike Green
3. Simeon Varlamov

Kommentar: Ovetjkin är självklar på toppen av listan. Mike Green dominerar på offensiv blålinje och är ensam om att producera offensivt bland 'Caps' backar. Varlamov måste ta förstaspaden i år, Théodore håller inte i slutspel har det visat sig. Théodores Vezina- trophy vinst visade sig vara en engångsföreteelse. Inte så mycket mer att säga, men Capitals är skyhöga favoriter till att vinna divisionen, möjligtvis blir Tampa en utmanare i år?

Del 2: Northeastern division

Boston Bruins
1. Zdeno Chara
2. Tim Thomas
3. Marc Savard

Kommentar: Chara dominerar i Boston, en jätte. Han var värd Norris Trophy i år, kanske skulle han ha fått Hart Trophy någon av de två senaste säsongerna - men den utmärkelsen får bara forwards (typ). Thomas har kommit långt sedan AIK och har, smått överraskande, gått och blivit NHLs bästa. Marc Savard får representera en stark och väldigt bred forwardsuppsättning.

Buffalo Sabres
1. Ryan Miller
2. Thomas Vanek
3. Derek Roy

Kommentar: Under en tid var Buffalo ett riktigt bra lag, byggt på riktigt starka centrar med Drury och Briere som anförare. Efter några bra år i Buffalo så såg båda sin chans att tjäna storkovan i attraktivare städer och lämnade Sabres för platinakantade kontrakt. Buffalo står nu kvar med Tim Connoly och Derek Roy som toppcentrar, det räcker inte, inte ens Lindy Ruff kan utföra mirakel. Buffalo får nu förlita sig på en hel Ryan Miller och en Vanek som gör skäl för sin höga lön. Buffalo har det tungt och är egentligen för bra för att bygga om laget, de får inte tillräckligt höga draftval för att det ska vara en aktuell väg att ta.

Montreal Canadiens
1. Mike Camalleri
2. Brian Gionta
3. Carey Price

Kommentar: Mike Camalleri och Brian Gionta ska vara nummer ett och två i centeruppställningen, båda måste lyckas för att Montreal ska ha ett bra 101:a år i NHL. Montreal har hackats sönder och samman under sommaren. För två år sedan spelades kanske NHLs bästa hockey av 'Habs', men sedan dess har spelare efter spelare tappats genom free agency. Carey Price måste leva upp till sin hype i år, han har nu haft ett och ett halvt år att göra sig NHL- klar. Gionta och Price är osäkra kort som måste lyckas för att Montreal ska lyckas.

Ottawa Senators
1. Jason Spezza 
2. Daniel Alfredsson
3. Mike Fisher

Kommentar: På pappret har Ottawa NHLs mest obalanserade trupp. Framåt ser det riktigt bra ut, stannar Heatley så ser det ruskigt bra ut. Bakåt däremot är det en annan historia, lönetaket har spelat elaka spratt för Ottawa. Att inte ledningen gjorde mer för att behålla Zdeno Chara är det nog fler än mig som undrar idag. Jason Spezza, ansedd som en av de bästa passningsspelarna i NHL måste studsa tillbaka efter en - för honom - medioker säsong. 'Alfie' gjorde en okej säsong, men inte mer än okej. Mike Fisher är med på listan av den enkla anledningen att Ottawa under flera säsonger saknat en producerande andrakedja. Spezza, Heatley och Alfredsson har stått för nästan all offensiv i laget och det räcker inte. Fisher måste leda andrakedjan och får han Kovalev vid sin sida så finns chansen att Ottawa får lite mål därifrån också. Heatley skulle naturligtvis ligga i toppen av den här listan, om det inte vore för en eventuell trade.

Toronto Maple Leafs
1. Luke Schenn
2. Vesa Toskala
3. Tomas Kaberle

Kommentar: Deprimerande läsning - att titta på Torontos laguppställning. För mig som har ett gott öga till Toronto är det hemskt. Men jag ser ändå ett ljus i tunneln. Veka Toronto har tuffat till sig, försvaret är mycket tuffare i år. Luke Schenn anses bli Torontos ledare för många år framöver och var 'Leafs' genomgående bästa spelare förra säsongen. Toskala gjorde en dålig säsong ifjol och måste ha ett bättre år i år. Jonas Gustavsson är nog ingen 'etta' i NHL än så Vesa måste vara bra. För att hitta den tredje spelaren i laget tänkte jag mig en anfallare som måste producera i en blek uppsättning anfallare. Nu visade den sig så blek att jag inte kunde peka ut någon som eventuell ledare i offensiven, istället gick jag till Tomas Kaberle. Precis som Brian Burke påpekar så ska det bli intressant att se vad den offensivt skicklige Kaberle kan uträtta nu när han inte behöver plocka ut sina tänder ut plexit hela matchen. Försvar är bästa anfall blir devisen för Toronto i år?

Strålman skickas till Calgary av Brian Burke tillsammans med Colin Stuart och ett 7:e val i 2012 års draft. Toronto får i sin tur Wayne Primeu och ett andraval i 2011 års draft.

Jag har svårt att se Strålman få speltid i NHL's bästa försvarsuppställning, AHL för honom. Traden är snarare en lönedumpning från Clagarys sida, samtidigt som Toronto blir av med en back.

Del 1: Atlantic division

New Jersey Devils
1. Martin Brodeur
2. Patric Elias
3. Zach Parise

Kommentar: Brodeur är inte så mycket att orda om, ryggraden i Devils under nästan 20 år. Devils återgår till ett tightare, defensivare spel i år och då måste de offensiva krafterna visa effektivitet - därav Elias och Parise. Elias är en veteran i Devils och kan spelet utan och innan.

Pittsburgh Penguins
1. Sidney Crosby
2. Jevgenij Malkin
3. Marc- André Fleury

Kommentar: De två första är odiskutabla. Fleury tar jag före Gonchar, Staal och alla de andra, av den anledningen att Fleury visade klassen i slutspelet i år. Fleury är en framtida stormålvakt och Vezina- vinnare.

Philadelphia Flyers
1. Chris Pronger
2. Mike Richards
3. Jeff Carter

Kommentar: På förhand ser jag Pronger som den bästa förstärkningen inför säsongen 09/10. Stor, stark, elak. Pronger och Philadelphia i ett nötskal. Derian Hatcher blev aldrig någon lyckad värvning för Philadelphia när han togs in efter lockouten, nu får Pronger göra ett försök. Richards, den unge lagkaptenen och Carter, Flyers bästa målskytt under fjolåret bilder en Crosby/Malkin tandem - viktiga i år och många år framöver.

New York Rangers
1. Henrik Lundqvist
2. Marian Gaborik
3. Wade Redden

Kommentar: 'Lunkan' måste stå på huvudet i år igen. Gaborik kommer att producera framåt när han är skadefri och bli säkerligen Rangers poängkung. Redden däremot är viktig för att han MÅSTE göra en bra säsong i år, för Rangers är det viktigt att Redden spelar ett spel som väger upp lönen på $8.000.000 (x 7,50 = 60.000.000SEK).

New York Islanders
1. John Tavares
2. Mark Streit
3. Kyle Okposo

Kommentar: Tavares är Long Islands "great white hope". John måste visa potential att bli en messias i år annars kommer fansen i NHLs fulaste arena (Nassau Colloseum) inte återvända ett år till (- eller?). Mark Stret, Islanders poängkung (!) är såklart viktig tack vare sin offensiv. Okposo är ett förstrundeval (-06) som måste leverera i år, 18 mål är bra, men inte tillräckligt. Anledningen till att ingen målvakt är med på listan är att den positionen är tämligen tryggad i Islanders, Roloson, Biron och DiPietro. Tre 'ettor' innebär att ingen av dem är så viktig, någon kommer att spela bra i år. Om inte New York- syndromet sätter in och Roloson och Biron blir sådär Redden-dåliga.

-Rätta mig gärna om jag har fel någonstans, jag kanske lär mig nått på kuppen.  

Jonas Gustavsson klar för Toronto, ingen skräll egentligen. Brian Burke har verkligen gjort allt för att Jonas ska komma till Ontario. För svenskar ser jag egentligen två lag i NHL som står ut lite mer än andra, Rangers och Maple Leafs. Original Six- lag med tunga, tidiga svenska traditioner.

Nog om 'Monstret', jag tror det kommer att gå bra.

*** *** *** *** *** ***

Däremot att Jiri Hudler väljer Dynamo Moskva är däremot en intressantare nyhet. Min första tanke var att det är ett knep av Hudler. Ett knep för att sätta press på Detroit och därigenom få upp lönen. Jiri kan ha väntat sig att det skulle komma högre bud från övriga NHL-klubbar och på så sätt få högre lön - det kanske inte gick hem och han vänder sig mot KHL för att på så sätt få högre lön.
Det ska även sägas att Jiri har anmält sig till löne- arbitration (där facket och NHL bestämmer skälig lön). Sista ordet är knappast sagt och jag måste säga att jag är lite besviken på att hockeysverige.se inte nämner detta. 

*** *** *** *** *** ***

Jag vill minnas att hockeysverige.se för något år sedan slog ett slag för att inte vara sensationslystna. Nu verkar det snarare tvärtom i deras rubriksättning. Ett ironiskt- statement från herr Pettersson? Eller blott en journalistisk smitta? 

Men man hittar en del godbitar i den ändå. Jag plockar ut russinen ur kakan (mina russin, inte säkert att dina är med) och berättar helt sonika var de ska spela någonstans. Jag förväntar mig agentprocent på tipsen! (För er som sett/läst Harry Potter så kan ni se mig som sorteringshatten som berättar för eleverna vilket elevhem de kommer tillhöra)

Brendan Morrison: Spelade i NHL's bästa kedja under några säsonger tillsammans med Bertuzzi och Näslund. Efter Bertuzzis överfall på Coloradospelaren så mattades inte bara Todds spel av - utan hela kedjan blev sämre (även individuellt). Nu ska Brendan i vilket fall som helst få en nystart på karriären. Han är en liten spelskicklig center som passar finfint att ha i en andrakedja. Han behöver en plog på ena sidan och en skytt på den andra, ska vi säga Washington Capitals om Nylander lämnar huvudstaden? Tillsammans med Semin och en spelare som exempelvis Chris Clark eller Brooks Laich?

Maxim Afinogenov: En av världens bästa "danglers", en Linus Klasen gånger hundra. Har haft det tungt de senaste åren och Buffalo verkar inte kunna få ut nått mer av Maxim. En ny omgivning i ett nytt lag, ett lag som har råd att ha en högriskspelare som Maxim Afinogenov. Vissa likheter finns med Alexej Kovaljev (Montreal), ena dagen är han världens bästa spelare, andra dagen önskar man att han inte hittade till ishallen den dagen. Men Afinogenov behöver spelare som kan ge honom så mycket puck och utrymme som han behöver, två osjälvska oxar med andra ord. Jag skulle tycka det var intressant att se honom i Philadelphia Flyers. En spelare som totalt bryter mönstret och kan ge den klubben ytterligare en dimenson. Samtidigt har de många spelare som kompletterar Maxims brist på fysik. Ett udda par, Philadelphia och Afinogenov, men låter det inte intressant?

Todd Bertuzzi: Jag vill se Todd på Manhattan. Jag vill se Todd i Blåskjorta. Jag vill se Todd som Ranger. En fysisk spelare som kan ge plats åt antingen Chris Drury eller Marian Gaborik. Ser detta som en självklar värvning för Sather om det inte vore för lönetaket. Men lönetaket struntar jag i just nu. Todd borde spela i New York Rangers.

Jiri Hudler: Om det inte vore för att det finns ett visst överflöd av små centrar vore Hudler en god underskrift för nästan alla lag. Nu är Hudler en av flera små centrar på marknaden och det leder till problem. Det bästa för Hudler (om han inte vill vinna titlar) är att lämna Red Wings, dåligt betalt och dåligt med speltid är vad som väntar om han väljer ännu en säsong i Michigan. Tredjecenter bakom Datsjuk och Zetterberg är ingen ideal plats för en spelare i Hudlers ålder (25), han behöver mycket speltid och förtroende de närmaste åren så att han kan vara som bäst när han närmar sig 30-32. Jiri och Brendan Morrison kan ses som konkurrenter på free agent- marknaden. Hudler har lite mer näsa för målet är Morrison dock. Kanadas huvudstad låter vettigt för mig. En centerroll bakom Spezza. Ottawa Senators nästa!

Mikael Samuelsson: Hossa skrev på för Chicago så det blir Detroit Red Wings igen.

Alexej Kovaljev: En spelare som ger Bob Gainey problem. Som de sa under TSN's sändning under 1:a Juli: "Vad Ganiey än gör - så gör han fel. Om han förlänger Alexej's kontrakt så säger hälften att han är Montreals sämsta spelare, om han inte förlänger så säger den andra hälften att Alexej är Montreals bäste". För Kovaljev handlar det om vilken sida han vaknade på imorse. AK Bars Kazan är mitt tips. Jag blir tvungen att skaffa Visat Hockey nu och då vill jag se spelare som Kovaljev när jag tittar på KHL- matcher.

Saku Koivu: Hade Saku tillhört Detroit hade det inte varit någon diskussion, Saku hade spelat tills han säger stopp. I Montreal behandlar dom en ikon annorlunda. Saku Koivu har varit Montreals själ och hjärta på isen i över tio säsonger, han är värd ett bättre slut än detta. Minnesota Wild är det rätta valet för Saku, det är inte ofta man får chansen att spela hockey med sin bror - ta chansen! Minnesota vill börja spela en offensivare hockey också, det är väl roligt?

Alex Tanguay: Ännu en spelare jag kan se i New York Rangers. En spelfördelare för Gaborik, då blir centerplatsen också mindre känslig att fylla för Glen Sather. Tanguay kommer att få många assistpoäng bredvid Marian Gaborik. Tanguay och Bertuzzi i New York Rangers alltså. Två äldre herrar som inte blir distraherade av Manhattan, Times Square och blinkande lampor. Rangers har inte råd tyvärr, men dom får väl trolla lite. Köp ut Roszivals kontrakt bland annat.

Francis Bouillon: Hade Francis inte varit 33 (snart 34) år gammal och haft en ganska dålig säsong bakom sig, då hade jag aldrig sagt det som följer. Hans förstaval är naturligtvis NHL, men jag tror att han kan få det svårt att få ett kontrakt han blir nöjd med. Som sagt en dålig säsong i ryggen, 33 år gammal och ganska liten (173cm). Ingenting en General Manager blir jättesugen på. För närvarande så går det en storlekstrend i NHL - igen - och det kommer inte att gynna Bouillon. Ett två vägskontrakt kan han säkert få, men är det något Francis är sugen på? AHL kanske inte lockar så mycket för en 33- åring.

Då har jag argumenterat för att han inte ska fortsätta i NHL i alla fall. Nu återstår Europa. KHL ger mycket pengar och det kan tyvärr locka väldigt mycket när man är 33 år gammal och karriären snart ska avrundas. Men KHL innebör Ryssland och Ryssland trots sin snabba utveckling sedan 1990, är Ryssland. Är AHL oglamoröst ur reseperspektiv? Säg: 'Hej Ryssland'. Om det ens finns ett intresse från KHL, det vet man inte heller. Men med argumentet 'Ryssland är Ryssland' så är KHL ute ur bilden.

Alperna då? Där finns den värsta konkurrensen är jag rädd. Där kanske han till och med kan spela för en klubb i ett fransktalande distrikt. Med en mamma från Quebec misstänker jag att franskan sitter där den borde sitta hos en son, med en mamma från Quebec. "Le petit guerrier" (den lille krigaren) kanske vill spela i Fribourg- Gottéron eller Genéve- Servette, där språkförbistring knappast blir ett problem. Men kom igen, spela i en alpliga när man är back? Defensivt tänkande finns inte på kartan ens. Nej Schweiz kan vi glömma.

Elitserien? Inget lag som har råd vågar chansa på Francis. Elitserien är inte ett alternativ.

Så vilket lag i världen kan då tänkas passa Francis Bouillon? Leksands IF - såklart! Helt klart av egoistiska skäl, jag vill se honom i Leksand och det finns en liten, liten, liten chans att det kanske finns några promilles möjlighet att han kan tänka sig att spela i Leksand - igen. Är Buljongen backen som vi alla väntar på? Hoppet lämnar mig inte än på några veckor, men realistiskt så är nog Leksand ganska långt ner på listan för Francis när han ska skaffa en ny arbetsgivare.

*** *** *** *** *** *** ***
Det finns med andra ord fortfarande intressanta free agents på marknaden. Inte spelare för en förstakedja möjligtvis, men väl för andrakedjan och lite kompletterande målskytte.

Jag har fortfarande inte fattat att Fredrik Sjöström inte fick nytt kontrakt av New York.

Heatley är inte önskad i Edmonton längre och Ottawas GM säger nu att Heatley stannar i Ottawa. Det blir en härlig soppa detta.

Peter Nordström historien vänder igen. Skit i honom nu, han ville tydligen inte till Leksand tillräckligt mycket ändå. Här vänder jag kappan hejvilt känner jag. Återkommer i ämnet - säkerligen.

Montreal använde 2-3 dagar att förstöra något de byggt upp under lång tid. En bedrift det också.

Pettersson (som i hockeysverige.se's blogg- Pettersson) tycker att media ska sluta att kalla Jonas Gustavsson för "Monstret". Smeknamnet har spritt sig och är nu det gångbara även på andra sidan Atlanten. Jag gillar smeknamnet skarpt, men jag tror att Jonas kan få en del skit på isen på grund av det - speciellt när det går dåligt och 3-4-5-6 puckar ramlat in bakom honom. Jag undrar varför han velar egentligen, det finns bara ett val - Toronto.

Anton Strålman invigde Törebodafestivalen igår. Ulf Lundell följde. Jag gick när Uffe gick upp på scenen. Hockey är nummer 1. Öppna landskap är ingenting mot en trång ståplatsläktare. Sedan är jag skeptisk till gubbar, som trots att dom är mångmiljonärer och skaffar brudar som har färre år på nacken än hans kalsonger, är bittra på något abstrakt sätt. Det är en bra tumregel förresten, är tjejen/killen yngre än något i din garderob (vilket plagg som helst, bara du köpte det när det var nytt) gå därifrån - fort. Jag har aldrig fattat charmen med Ulf Lundell, är det mig det är fel på?

Spelat en del tv-spel i dagarna. Hockey såklart. Jag tror jag blir svettigare efter 15 minuters tv-spelande än hela krigarkedjan blir efter en match mot Mora. Värmen är mördande.

Skulle inte "den lille krigaren" passa bra in i vårat Leksand ändå?

Aftonbladet briljerar igen. Scrolla ner till Dallas Stars och kolla vilken position Tom Wandell fått. Inte ens spelare som under året spelat i elitserien och fått kritik för sitt försvarsspel har de koll på. Hjärntrusten har lite att jobba på...

Dag två av Törebodafestivalen bjuder på Melody Club och Ace of Base. Ett av banden är bra, det andra är tragiskt numera. Oavsett detta, det är inte musiken som lockar. Jag hoppas bara att ölen är väl kyld - annars tar jag buss/taxi/cykel/glidflyg hem illa kvickt.

En hektisk dag visade det sig. Kanadensiska lagen var mest aktiva skulle det visa sig. Jag går igenom tre lag som agerade intressant (enligt mig naturligtvis) under onsdagen den första juli.

Montreal
Montreal var värst under dagen, Bob Gainey handlandes kändes närmast desperat.
Bob började med en blockbuster- trade, Scott Gomez plockades till Montreal. En högst tveksam värvning - till det priset. Att använda en spelare som kostar 7 miljoner som andrecenter är väl ändå slöseri.

Montreals fortsatta onsdag blev händelserik, Gomez gamle kompis från New Jersey - Brian Gionta (5m/år i 5 år) plockades in för att ge Gomez en omgivning som han kan frodas i. Mike Cammalleri, en till liten center, togs in till (6m/år i 5 år). Montreal som i fler år har saknat en välväxt förstecenter som kan inge respekt värvar Gomez och Cammalleri - inte direkt vad 'Habs'- fansen förväntat sig. På backsidan så plockar Gainey in Hal Gill (2.25m/år i 2 år) - som jag gillar trots hans brister - och Jaroslav Spacek (3.83m/år i 3 år).

Montreal som alltså hade det mest spännande utgångsläget inför onsdagen värvade i mina ögon katastrofalt. Den enda värvningen som jag anser vara en bra investering är Cammalleri (dock var hans pris i överkant). Ett lag byggs inte av free agents utan av draftval och trades. För Montreal blir detta ett år av konstgjord andning, Gainey lär på kicken.

Att ett lag har Gomez, Cammalleri och Gionta som sina anfallsess (i lönestatistiken åtminstone) bådar illa för 101- åringen.

Chicago
Chicago gör tre stora misstag. De går över ån efter vatten.
1. Släpper Khabibulin till free agency och satsar på Huet. "Bulin" hade kunnat stanna till halva det pris han kostade Chicago under föregående säsong. Huet kanske inte var attraktiv för andra lag i ligan, är det en förklaring? Khabibulin gjorde ett grymt slutspel och var en ledare i Chicago, ett så ungt lag behöver ledare.

2. Signar Marian Hossa till ett långt kontrakt istället för att behålla Havlat. Marian Hossa må vara en bättre spelare än Martin Havlat. Men Havlat är en riktigt bra spelare och i ett lag som har sin förstakedja klar för en överskådlig framtid (Toews & Kane) så är Havlat ett billigare alternativ och ett smartare alternativ i en andrakedja. Nu fick Havlat 5miljoner/år i Minnesota, men jag är övertygad om att han hade varit billigare i Chicago (Hometown discount). Havlat har istället blivit en uppbyggnadsspelare. En spelare organisationer värvar i ombyggnadsfasen så att man ändå vinner några matcher. I Havlat hade Chicago vetat vad de får, Hossa är en ny person som ska in i laget. Att sedan ge honom ett tolvårskontrakt är hemskt.

3. Släpper Samuel Påhlsson och tar in John Madden. Samuel blev hyllad för sitt spel i slutspelet (som han alltid blir) och Chicago hade en möjlighet att behålla honom -men gör det inte. Påhlsson går till Columbus (ett spännande gäng, Blue Jackets).

Alla misstag handlar om kontinuitet. Chicago gör som många gör, tycker att gräset är grönare på andra sidan. Hossa/Havlat, Påhlsson/Madden. Att knyta upp Hossa kommer att ge Chicago stora problem nästa sommar när Patrick Kanes och Jonathan Toews kontrakt går ut. De kommer att kräva 7 miljoner var och långa kontrakt. 7+7+5= 19miljoner på tre spelare och med ett krympande lönetak nästa säsong så har Blackhawks och Dave Tallon satt sig på pottkanten. Chicago har haft något stort på gång, men förstör det med att klanta till det den 1 Juli - två år i rad.

Toronto
Toronto kommer inte att bli en vinnare nästa säsong. De kommer antagligen få drafta ännu tidigare nästa säsong. Men Brian Burke gör det han lovat - bygga stort, tufft och skräckinjagande. Han såg Maple Leafs under förra säsongen och tyckte att de blev jagade runt på isen, den bristen har han byggt bort med Komisarek, Orr och Exelby. Frågan är om Toronto kommer klara av att spela en konstruktiv ishockey också - för fightas kommer de att klara. Torontos kräftgång fortsätter nästa säsong, men grunden för ett tuffare lag är lagd. Nu måste Burke lägga till rätt krydda, men räkna inte med Toronto i något slutspel - utan titta långt ner i Eastern Conference- tabellen.

Gaborik
Till New York Rangers. Bra spelare har en tendens att bli sämre spelare på Manhattan. Gaborik och Rangers passar illa i min värld. Sather verkar inte ha lärt sig av misstagen.

Sjöstrom
Spännande värvning på grund av Fredriks nationalitet. Sjöström gjorde succé i slutet av säsongen i Rangers, då är Sather naturligtvis intelligent nog att inte förlänga. Idioti! 750.000 i två år får Fredrik i Calgary - ett kap i mina ögon.

Edmonton
Försöker och försöker värva bra spelare, men de vill helt enkelt inte spela i Oilers. Khabibulin är en bra värvning när man tappar Roloson. Men annars är det svart som natten i Albertas andra-lag.

Slutsats: Många nya misstag, de långa kontrakten kommer att bli nästa generations GM's gissel, är det så Tallon &Co tänker? Värvningen av Öhlund till Tampa är smart, men 7 år?!?! Sjöström, Komisarek, Öhlund (med reservation för kontraktslängden) och Havlat ser jag som de bästa värvningarna under onsdagens handlande.

...till New York Islanders! 2 år 2,5 miljoner/ år.

Tungt, tungt för Edmonton som inte har någon etta kvar.

David Booth stannar i Florida, 6 år, 4.25 miljoner/år.
Matt Walker till Tampa Bay, 4 år, 1,7 miljoner/år
Jere Lehtinen kvar i Dallas, 1 år, 1,5 miljoner/år
Ty Conklin (Stanley Cup maskoten)  till St. Louis, 2 år, 1,3miljoner/år

äh... kolla denna länk istället så tar jag upp intressanta.

Ett längre kontrakt till och med. Strax över 5 (5.2) miljoner i snitt i många, många år (12). Uppdatering följer.

Tuffingen Colton Orr är klar för 4 år (1miljon dollars per år) i Maple Leafs. Burke bygger sina Toronto Bullies.

Marian Hossa ska enligt TSN föra diskussioner med Chicago. Antagligen handlar det om ett kortare kontrakt i sådana fall, en ersättare till Havlat snarast.
Hossa har tidigare varit ute efter ett långt kontrakt och nu skriva på för Blackhawks känns långsökt.

Kontraktet ska tydligen ligga på 3.5M$ i 7(!!!) år. Antagligen så ligger lönen de första två åren på 5-6miljoner och sedan droppar lönen en hel del. Framtungt med andra ord.

Viktor Hedman får en mentor i Mattias Öhlund.

Löneuppgifter kommer senare

5-årskontrakt värda $6.1M/ år.

Daniel och Henrik ville verkligen stanna och det betydde "Hometown rebate" för Vancouver. 6,1 miljoner är mycket pengar, men på den öppna marknaden hade de kanske fått 0,5-1 miljon dollar mer.
Bra för Vancouver som får två spelare som känner för klubben och producerar mycket poäng. Nu får de mer press på sig, de har nästan dubblat lönen och måste leda laget och helst också poängligan i laget.

Tråkigt för mig, men roligt för tvillingarna!

...till free agent marknaden öppnar

Bäckström fyller den första centerplatsen i Washington, men vem fyller den andra efter att Fjodorov vänder hem till Ryssland? Det har ryktats om att Nylander ska återförenas med Jagr i KHL, men som Washingtons centeruppställning ser ut just nu så finns det plats till Nylander i andraformationen - antagligen tillsammans med Siomin (kanske blir lite för mycket snurr...). Lägg där till att George McPhee (Washingtons GM) sagt att de är ganska nöjda med sitt lag och inte ska vara speciellt aktiva idag. Snart vet vi...

Nylander är en bra spelare när han har rätt folk runt om sig, spelare som kompletterar hans kompetenser. Om Micke någon gång lärt sig att spela ett rakare spel hade hans karriär nog varit ännu bättre, en riktig konstnär i sina bästa dagar. Men det finns få spelare man skriker så mycket på framför teven, han släpper ju för f-n aldrig pucken!

1:a juli klockan 18.00 ja, underbart jippo. Nu kommer säkerligen dagen inte vara så händelsefull som man vill tro att den ska bli - men det ska ändå bli intressant. Många spännande spelare ser ut att finnas tillgängliga.

Spelare som inte uppnåt ålder 25 år och deras kontrakt går ut blir inte helt och hållet obundna och kontraktslösa. NHL klubbarna behåller rättigheterna till spelaren och de innehåller rätten att behålla spelaren om man matcher andra klubbars bud, så att spelaren får högsta möjliga lön.

Phil Kessel är ett bra exempel. Phil har under året spelat i Boston och hans rookiekontrakt går ut. Nu skulle han, om han var äldre, kunna gå till vilken klubb som helst. Nu är inte Phil äldre och Boston har rättigheter till honom. Ponera att Montreal är jättesugna på Phil och erbjuder honom ett kontrakt värt 4M$/år. Kessel accepterar erbjudandet och vill signa med Montreal.

Boston har då två möjligheter:
1. Erbjud samma kontrakt som Montreal. Phil måste då skriva på med Boston.

2. Avböj att bjuda ett kontrakt till Phil. Phil går då till Montreal - men inte gratis.

Prislistan är bestämd centralt (av NHL och NHLPA) och lyder som följer (detta år - det ändras år till år):

$994,433 eller mindre - No compensation
Över $994,433 till $1,506,717 - Ett, 3:e val
Över $1,506,717 till $3,013,433 - Ett, 2:a val
Över $3,013,433 till $4,520,150 - Ett, 1:a val och ett, 3:e val
Över $4,520,150 till $6,026,867 - Ett, 1:a val, Ett 2:a val, Ett 3:e val
Över $6,026,867 till $7,533,584 - Två 1:a val, Ett 2:a val, Ett 3:e val
Över $7,533,584 - Fyra, 1:a val

En spelare som Phil Kessel skulle antagligen vilja ha omkring 5 miljoner dollar i lön och Boston är då berättigade ett förstaval, ett andraval och ett tredjeval i nästa års draft.

Detta ställer till det för en del klubbar som redan tradat bort val i nästa års draft. Tidigare har det varit ovanligt att RFA's blir signade av nya klubbar. General managers är försiktiga med att reta upp andra managers, risken är för hämd är överhängande.