uppkavlat

Fjärde året i allsvenskan, denna gånen. Tiden har gått snabbt och besvikelserna har varit många dessa år. Mikael Lundström har byggt fyra olika lag snart och spelaromsättningen har naturligtvis varit hög när Leksand misslyckas att avancera i seriesystemet år efter år.
I år har de tyngsta spelarförlusterna varit Bellemare, Läck, Green, Granath och inte minst Karlberg. Inga enkla namn att ersätta med andra ord. Det är en förstaline och en förstamålvakt samt en back som har varit en stor del av Leksands identitet de senaste åren. Övriga spelarförluster ser jag inte som några katastrofer, även om Niemi hade varit nyttig.

Hur har då dessa spelarförluster ersatts?
På målvaktssidan har Leksand värvat fantastiskt. Timo Leinonen som har ett rykte om sig att totalt stänga igen matcher och bära dåliga lag till höga höjder. Ännu mer spännande är Joacim Eriksson från Brynäs, en av Sveriges mest talangfulla målvakter och på förhand borde han ha större potential än Eddie Läck. Bara det faktum att Eriksson petade Jacob Marklund från J-20 lagets SM-final, eller det faktum att han är draftad - det har inte Läck blivit.
Med andra ord, målvaktsparet av en del talang och och en del rutin samt två delar kvalité. Målvaktsidan känns stabilare än på många år.

Egentligen så är det backsidan som har fått en liten annorlunda touch i år. Den har en klart defensivare prägel. Kimmo Lotvonen och Stefan Lassen har värvats utifrån och får anses som herrar i den egna zonen - främst. Bornhammar och Granath har lämnat och det är en klar uppgradering i kvalité - även om Granath visade upp ett utomordentligt spel i kvalserien - får man påstå. Huokko och Oliver Ekman- Larsson får även denna säsong stå för de offensiva fiolerna. Jag ska dock erkänna att jag börjar bli orolig för Janne Huokkos skridskoåkning. Ekman- Larsson blir spännande att följa, kommer han ta ytterligare ett steg i utvecklingen? Vågar man ens hoppas på det?
Annars är try- out kontrakterade Jonas Knutsson en rolig spelartyp. Av det han visade upp i kvalet så är det en tuff back som gärna försöker få in höfttacklingar a'la Rob Blake. Hoppas, hoppas han lyckas ta en plats!

Ser målvaktssidan och backarna bättre ut än på länge, så kan jag inte säga detsamma om forwards. Green, Bellemare och Karlberg har länge varit viktiga kuggar i Leksands anfallsspel. Att Green valde att lämna Leksand för Malmö är frustrerande, men det är en annan historia. 12 forwards är just nu under kontrakt varav två som kan anses som naturliga centrar (E. Johansson och J. Hägglund). Där krävs påfyllning. En riktigt vass center efterfrågas härmed! Annars är det en väldigt ung forwardsuppställning där Pelle Prestbergs ålder sticker ut, men efter honom är det Jens Bergenström som är näst äldst. Det innebär att endast en forward har nått 30- strecket ännu och "Jensa" når det inte förrän nästa säsong. Matte Johansson sägs vara aktuell fortfarande, men han är ingen offensiv spelare utan ska ta plats i en defensiv line.
Krigarkedjan förväntas få ett större ansvar i år, de visade i slutet av förra säsongen vilka som står upp när det blåser. Markus "Lill- Pajen" Persson måste få förtroende i nått annat än en fjärdekedja i år, samtidigt som Leksand måste våga förlita sig på Weinstocks offensiva kunskaper - han är en spelare som är född till att bryta mönster. En till sommar med bra träning och jag tror att han kommer att få ett litet genombrott i år.

För första gången sedan Jarmo Tolvanen känner jag mig säker på att vi har rätt tränare inför en säsong. Leif Strömberg har rutin, både av allsvenskan, elitserien men främst också kvalserien. Leksand också på väg att sätta ihop ett lag som passa honom. Leffe kommer ta mycket fokus från spelarna på isen och det är kanske precis det som spelare i Leksand behöver.

Orosmoln:
- Köper alla spelare Leffes ledarstil?
- Räcker forwardsuppsättningen till?
- Kraven från sponsorer att "stjärnor" ska värvas mitt under säsong.

Slutsats: Leksand har ÄNTLIGEN hållit löftet att värva ungt och talangfullt. Det kommer bli roligt att åka till Ejendals i år (också), det finns så mycket spännande namn på spelarnas tröjor och många juniorer har lyfts upp. Låg medelålder och klass i tränarbåset. Clas Olson cup blir lika rolig i år igen, förfest på folkhögskolan - öl på arenan och en vinglig färd längs Dalälven i mörkret tillbaka. En placering topp- 3 i år igen. Kanske inte den överlägsna seriesegern i år men ett stabilare spel utlovas.

P.S. Ruskigt snygga matchtröjor i år om de man ser på Star- TV stämmer!