Mediaträning
Jag har lyssnat på en del intervjuer, före och efter, draften. Det som tydligt märks är att spelarna är så äckligt mediatränade. Robotliknande svar, alla svarar lika på frågor.
Läste Magnus Nyströms blogg om Viktor Hedman och slogs av tanken att intervjuer med hockeyspelare alltid låter likadant och de talar i floskler. Det är så intränat och sitter så i ryggmärgen att spelare numera svarar "Jag vet att det är en floskel men..."
Det gör att unga spelare som Viktor Hedman - i stor grad - och John Tavares - i ännu större grad - är förprogrammerade inför intervjuer. Alla andra har omedvetet blivit drillade när de tittat på Hockeykväll osv. Jag kan komma på mig själv att inte ens komma på ett annat svar på frågan, eller en annan formulering på svaret. Hur många omforlmuleringar finns det på "vi måste börja åka skridskor" eller "vi måste gå rakare mot mål" eller "jag ska bidra med det jag är bra på".
Att spelare framstår som mogna, jordnära och politiskt korrekta i media faller sig naturligt när det är en agent som är två eller tre gånger så gammal som berättat för spelaren vad de ska säga. Ärligt talat hur jordnära kan man vara när man tingats som 2:a i draften, ska snart flytta från Eagleshields Bay till Tampa Bay´, tjäna storkovan och fortfarande vara 18 år. Jisses, jag skulle vara så lycklig och mallig att ingen skulle stå ut med mig. Men i media skulle jag nog verka mogen, jordnära och politiskt korrekt. Aptrist.
Det är intressant att sedan se hur spelarna låter när de inte tror att mikrofonen hör eller kameran ser. "Jävla tattare" i Frölundaborg, slagsmål mellan Andreas Jämtin och Micke Sundlöv i Gävle. Jämtin närmar sig 30 och Sundlöv är väl närmare 40 vid detta laget. Ska Viktor Hedman, 18 alltså vara mognare?
Nu får Viktor Hedman ta hela skopan av min teori om hur mogna unga hockeyspelare är egentligen, men detta är naturligtvis inte riktat mot honom. Jag känner Viktor lika lite som jag känner John Tavaren (=noll), jag är bara så trött på alla intervjuer som låter likadant. Ibland så svara spelaren samma svar på 4-5 frågor.
"Som jag sa förut så..."
Journalister har naturligtvis ett ansvar att ställa intressantare frågor. Men när en journalist väl kommit på en bra "ny" fråga som blir ändå inte svaret nämnvärt intressant och nästa spelare som får frågan svarar lika som föregående spelare. Så bygger man upp en ny radda floskler att ha i bakfickan när den frågan kommer.
Fotbollslandslaget, vid samlingar, gör sköldpaddan och tittar väldigt sällan ut. Hockeylandslaget är öppet och kallar till presskonferens så fort spelarna har haft en trekant, allt för att hålla oss välinformerade och floskelpepprade. Jag undrar vad som är bäst egentligen, intervjuer med fotbollspelare brukar faktiskt vara intressantare än med hockeyspelarna.
Det är skönt att spy ur sig lite ibland...
