Marcus Nilson och AIK i knipa(?)
Att Marcus Nilson skulle vara Fredrik Brembergs ersättare, som Expressen vill göra gällande, kanske är sant i ett avseende - ekonomiskt. Att Nilson skulle ersätta 'Linkan' på isen är en helt annan femma. Det är två i grunden olika spelare, en spelar med fart, intensitet, vilja och går rakt på mål - nästan genom mål ibland. Den andra spelar på inspiration, kreativitet, finess och vänder bort motståndare. Vem som är vem är inte så svårt att luska ut.
I Marcus Nilson får Djurgården en riktigt bra spelare, en spelare som kommer bidra med mycket till laget. Viljan och murbräckaregenskaper framförallt. Men DIF tappar en väldig massa poäng när Bremberg lämnar. Nilson kommer inte kunna ersätta de poängen, inte en chans. Däremot kan Nilson ge DIF ett annan karaktär och en spelare som kanske får Ölvestad att vakna upp ur sin dvala. Att Djurgården kommer att få kriga i år är nog de flesta överens om, nu får de en riktig krigare och det kanske de behöver mer än en kreatör? Det får framtiden utvisa. Kan Djurgården också få plats med Anger i Budgeten ser det hyffsat ut ändå. Chansen finns också att Fredrik Bremberg kommer hem mitt i säsongen efter ett misslyckat äventyr i öst.
*** *** *** *** *** ***
AIK's finansiella problem fortsätter. Borde inte den klubben om någon ha lärt sig att hålla i pengarna? 8 miljoner minus stora röda siffror för en allsvensk klubb.
– Vi lämnade in vår handlingsplan förra veckan. Vi var väl optimistiska när säsongen började. Nu vet vi att ett bättre lag inte nödvändigtvis innebär ökade intäkter, säger AIK:s ordförande Mats Hedenström till Svenska Dagbladet.
"Build it and they will come" är ett uttryck som AIK verkar ha utgått ifrån inför föregående säsong. Vi bygger ett bra lag, då kommer också publiken och sponsorerna. AIK byggde ett bra lag, ett mycket bra lag till och med. Publiken och sponsorerna slöt inte upp i tillräckligt antal. 3185 personer snittade AIK på Hovet under året, vilket är mindre än 50% beläggning. I en stad som Stockholm och med en supporterbas som är så stor som AIK's är det en katastrofal siffra. Det ska dock sägas att AIK's snitt ökade från föregående säsong med ungefär 1800 personer, vilket får ses som en succé.
Egentligen så liknar AIK's ekonomiska resultat Leksands, Leksand har dock tillgångar som kan säljas av (läs Ejendals Arena), AIK hyr alla anläggningar de använder sig av (vad jag vet). Det ger naturligtvis stora kostnader, dess träningsanläggning Ritorp (1,4 miljoner/år) och Hovet (säkert mer) slukar summor som inte Leksand behöver betala.
Nu ska det största minuset bero på att marknadsavdelningen inte alls fungerat och inte dragit in tillräckliga summor, men också material till a-laget ökat lavinartat. Ett än mer oroväckande mönster jag läst om i fler föreningar är att de sällan budgeterar för att juniorlagen ska gå långt i sina serier och klubbarna drar på sig större kostnader där än förväntat. AIK har i detta fall alltså chansat på att juniorlaget (J-18 som vann för övrigt) inte skulle ta sig tills slutspel och därmed skulle inte resekostnader mm kosta någonting. Nu fick de en lång säsong och kostnaderna blev därefter.
Jag är väldigt långt ifrån en ekonom och jag förstår att klubbarna försöker göra upp en realistisk budget. I AIK's fall har jag svårt att se att de varit speciellt realistiska. Att en marknadsavdelning som under många år fungerat mindre bra, plötsligt ska fungera väldigt bra är väldigt optimistiskt. Att materialkostnaderna skjöt i höjden är bara dålig planering och allt som krävs för att hålla en sådan budget är raka och ärliga rör med spelare och ledare. Bugeten måste hållas - punkt slut. Klubbor har blivit dyrare de senaste åren, men en så stor kostnadsökning från föregående säsong? -Knappast.
Att kostnaderna för juniorlaget blev större är beräknat är nästan sorgligt dålig uppskattning av den egna spelarutbildningen.
Att publiksnittet ökade så mycket får AIK tacka gudarna för - annars hade det varit väldigt svart.
8 miljoner i underskott. Handlingsplan in till licensnämnden och sedan gäller det att hålla tummarna att handlingplanen kan följas under nästa säsong. Om inte underskottet rättas till inom ett år så kan elitlicensen försvinna - igen. Planerade LOTTO- vinset godkännes icke!
I Marcus Nilson får Djurgården en riktigt bra spelare, en spelare som kommer bidra med mycket till laget. Viljan och murbräckaregenskaper framförallt. Men DIF tappar en väldig massa poäng när Bremberg lämnar. Nilson kommer inte kunna ersätta de poängen, inte en chans. Däremot kan Nilson ge DIF ett annan karaktär och en spelare som kanske får Ölvestad att vakna upp ur sin dvala. Att Djurgården kommer att få kriga i år är nog de flesta överens om, nu får de en riktig krigare och det kanske de behöver mer än en kreatör? Det får framtiden utvisa. Kan Djurgården också få plats med Anger i Budgeten ser det hyffsat ut ändå. Chansen finns också att Fredrik Bremberg kommer hem mitt i säsongen efter ett misslyckat äventyr i öst.
*** *** *** *** *** ***
AIK's finansiella problem fortsätter. Borde inte den klubben om någon ha lärt sig att hålla i pengarna? 8 miljoner minus stora röda siffror för en allsvensk klubb.
– Vi lämnade in vår handlingsplan förra veckan. Vi var väl optimistiska när säsongen började. Nu vet vi att ett bättre lag inte nödvändigtvis innebär ökade intäkter, säger AIK:s ordförande Mats Hedenström till Svenska Dagbladet.
"Build it and they will come" är ett uttryck som AIK verkar ha utgått ifrån inför föregående säsong. Vi bygger ett bra lag, då kommer också publiken och sponsorerna. AIK byggde ett bra lag, ett mycket bra lag till och med. Publiken och sponsorerna slöt inte upp i tillräckligt antal. 3185 personer snittade AIK på Hovet under året, vilket är mindre än 50% beläggning. I en stad som Stockholm och med en supporterbas som är så stor som AIK's är det en katastrofal siffra. Det ska dock sägas att AIK's snitt ökade från föregående säsong med ungefär 1800 personer, vilket får ses som en succé.
Egentligen så liknar AIK's ekonomiska resultat Leksands, Leksand har dock tillgångar som kan säljas av (läs Ejendals Arena), AIK hyr alla anläggningar de använder sig av (vad jag vet). Det ger naturligtvis stora kostnader, dess träningsanläggning Ritorp (1,4 miljoner/år) och Hovet (säkert mer) slukar summor som inte Leksand behöver betala.
Nu ska det största minuset bero på att marknadsavdelningen inte alls fungerat och inte dragit in tillräckliga summor, men också material till a-laget ökat lavinartat. Ett än mer oroväckande mönster jag läst om i fler föreningar är att de sällan budgeterar för att juniorlagen ska gå långt i sina serier och klubbarna drar på sig större kostnader där än förväntat. AIK har i detta fall alltså chansat på att juniorlaget (J-18 som vann för övrigt) inte skulle ta sig tills slutspel och därmed skulle inte resekostnader mm kosta någonting. Nu fick de en lång säsong och kostnaderna blev därefter.
Jag är väldigt långt ifrån en ekonom och jag förstår att klubbarna försöker göra upp en realistisk budget. I AIK's fall har jag svårt att se att de varit speciellt realistiska. Att en marknadsavdelning som under många år fungerat mindre bra, plötsligt ska fungera väldigt bra är väldigt optimistiskt. Att materialkostnaderna skjöt i höjden är bara dålig planering och allt som krävs för att hålla en sådan budget är raka och ärliga rör med spelare och ledare. Bugeten måste hållas - punkt slut. Klubbor har blivit dyrare de senaste åren, men en så stor kostnadsökning från föregående säsong? -Knappast.
Att kostnaderna för juniorlaget blev större är beräknat är nästan sorgligt dålig uppskattning av den egna spelarutbildningen.
Att publiksnittet ökade så mycket får AIK tacka gudarna för - annars hade det varit väldigt svart.
8 miljoner i underskott. Handlingsplan in till licensnämnden och sedan gäller det att hålla tummarna att handlingplanen kan följas under nästa säsong. Om inte underskottet rättas till inom ett år så kan elitlicensen försvinna - igen. Planerade LOTTO- vinset godkännes icke!
Kommentarer
Trackback
