uppkavlat

DEL 1

Hej, bäste herr Sportchef!

Jag vill börja med att uttrycka min avundsjuka för det arbete du innehar. Du har ett yrke som är få förunnat. Dina steg bevakas med blodhundars koncentration av tusentals fördömande-, oroliga-, panikslagna-, hoppfyllda-, uppmuntrande- ögon. Du får min uppmärksamhet, varenda sekund du ber om den. Du håller mitt hopp i din hand och jag hoppas att du förstår det. Din befattning är avundsvärd, den makt du innehar och de liv du påverkar är ofantlig. Du arbetar med det vi älskar. Vi sitter och gör ditt arbete i hemmen, utan att ha en möjlighet att påverka. Vi letar spelare och funderar vad de kan vara värda för lön? Kommer de att producera i allsvenskan? Kommer de att utvecklas? Finns det en roll de passar i? Vi älskar ditt arbete, men det är du som innehar det.

***
En monark har sin armé, vad har du? Du har en armé talrikare än Carl XVI Gustavs. Din armé består av tusentals stolta, starka och vid det här laget ärrade veteraner som låtit sig ledas och slagits för dig i tre långa år. Du kom som en räddare till en förening i spillror, du blåste nytt liv i dina skaror, nya ransoner och ny strategi. En stomme skulle byggas och en grund skulle läggas av hemvävt och troget manskap. Löftet tog vi till oss och litade på, vi såg att en nystart var på väg. Ett nytt kapitel i boken om lirarnas lag skulle skrivas. Men tre år har det tagit, för att löftet skall infrias. Hemvävt och ungt är äntligen receptet, men är det för att kassan är tom och enkom därför?

***
Din armé av veteraner står sig fortfarande stark, vi är sårande, besvikna och trötta. En permission är det rätta, en läkande tid av vila och kraftsamlande. Vi är snart åter i leden, stridande på din sida, mot fienden. Men svik oss inte igen, vi är trötta på att bli satta åt sidan i stridens hetta, när du hyr in legoknektar på veteraners plats. Legoknektar som hellre flyr än illa fäktar, har inget i vår armé att göra. Våra veteraner, som vi litat på, som vi stridit tillsammans med under de kalla höstmånaderna på vägar och i bunkrar. Ska de bytas ut mot legoknektar vandrar från herre till herre, dessa knektar som får se ner på sin uniform för att veta vem de strider med för dagen, så att de inte glömmer. Skall dessa knektar värvas för att leda armén i stridens hetta? Dessa knektar som hellre flyr än illa fäktar...

***
Låt oss uppleva ett krig, ett krig där soldaterna på isen, såväl som på läktare hoppar, sjunger, dansar, skjuter, skrinnar, tacklar, räddar - tillsammans. Tillsammans ska vi göra det!